11:19:00
Härliga helg
Allt blir lite lättare när solen skiner.
Livet känns enklare när det är varmt.
Helgen har badat i sol och värme.
En fin helg, med andra ord!
Jag hade planerat att hälsa på
hos pappa och Kerstin i helgen.
Men, vi bestämde annat.
De har haft mycket folk omkring sig
på sistone och fler är att vänta.
Nu när kvällarna är långa. ljusa och
ljumna så kan man faktiskt ses en
vanlig vardagskväll också.
Det finns möjligheter.
I fredags hade jag tänkt mig en
kväll i soffan tillsammans med
Let's Dance.
Let's Dance.
Så blev det inte.
Inte ens nära.
Jimmie kom förbi med en vän.
En "kolleega", som Nemo brukar säga.
Och det var faktiskt en "kollega" - på riktigt.
Vi drack vin och käkade ost.
Och njöt av en kväll på balkongen
med tända ljus och glada skratt.
Johanna kom hem vid 22.30-tiden
och gjorde oss sällskap en stund.
och gjorde oss sällskap en stund.
"Kollegan" tackade för sig strax efter
midnatt. Jimmie och jag kalasade
vidare.
Vid 4-tiden på morgonen kände
vi att det var dags att tänka på
refrängen. Då hade vi hunnit med
att prata, spela spel, spela in en
film, övat repliker och åt att se
på tv... Och det var framför den
vi slutligen slocknade - som vanligt!
Var inte jättepigg när jag vaknade
vid 9-tiden i lördags. En snabb dusch
gav mig mod och livslust tillbaka.
Vi packade in oss i bilen och körde
en McDonalds-drive-in-frukost.
Sedan vidare till Hornbach för att
leta attiraljer till Jimmies balkong.
Och det gjorde vi - snabbt, smidigt
och förvånansvärt enkelt!
Och fint blev det...
Jag ägnade eftermiddagen åt en
välbehövlig klippning. Jimmie åkte
vidare till Uppsala på nya äventyr.
Johanna och jag tog en promenad
då hon jobbat klart tillsammans med
Winston. Vi gick längs efter vattnet
och hamnade slutligen på uteserveringen
vid gamla anrika Skanskvarn!
På vägen, längs Årstavikens strandkant,
slog det mig än en gång hur lycklig jag är
över att jag bor där jag gör.
Det är så bedövande vackert.
Väl framme så slog vi oss ned
på uteserveringen - till Winstons
på uteserveringen - till Winstons
förtjusning!
Det blev varsin öl i solen och lite
att mätta våra magar med.
Vi blev kvar en stund - lika länge
som solen.
När den plötsligt inte nådde fram
med sina värmande strålar blev
vi påminda om att det inte är
sommar. Inte än.
Vi blev påminda om att det
"bara" är april. Snabbt tackade
"bara" är april. Snabbt tackade
vi för oss och tog oss huttrande
hemåt.
Väl hemma så skulle Johanna fixa lite.
Och jag lade mig på hennes säng under
tiden. Och tvärsomnade.
Det blev med andra ord en tidig kväll.
Och precis vad jag behövde.
Kram och kärlek