10:44:42
Fredag - igen!
Tiden går snabbt.
På gott.
På ont.
Gårdagens tankning, blodtransfusion, gick bra för pappa.
Först vid 15-tiden var de klara och flera påsar blev det.
Nu håller vi tummarna för att de kommer att ge gott resultat.
Helgen står inför dörren.
Kanske blir det en tur ner till pappa och Kerstin.
Allt hanns inte med förra helgen och det vore skönt
att bli klar med det som återstår.
Min barndomsvän Mia, som till vardags är sjukgymnast, har
lovat ett besök i Prästgården. Hon tycker, precis som jag,
att Kerstin är värd en massagebehandling. Kerstin är,
som jag tidigare berättat, guld värd.
Hon gör en heroisk insats för pappa och värd det bästa.
Precis som alla andra som vårdar sina nära och kära i hemmet.
Det må så vara att ASIH kommer på besök flera gånger i veckan
och att hemtjänsten hjälper till med dagliga kvälls- och morgonbestyr
men allt det där andra... Varenda minut och sekund.
Tack gode gud, Kerstin, för att pappa har dig och ni varandra.
Och lova att aldrig tveka att säga till om du behöver minsta avlastning.
För några timmar, för någon dag eller kanske helg.
Vi finns för dig.
För dig också.
Varje fredag får jag ett nyhetsbrev.
Ett nyhetsbrev från Onkologi i Sverige,
Varje gång jag ska öppna det för att läsa om de
senaste upptäckterna tänds ett hopp i mig.
senaste upptäckterna tänds ett hopp i mig.
Varje gång hoppas jag att nyhetsbrevet ska
berätta om att man gjort upptäckten...
Att man hittat lösningen på prostatacancer.
Och varje gång blir jag lika besviken.
Snart är det fredag igen.
Trevlig helg och låt aldrig hoppet försvinna.